1801-1848 Thomas Cole Galleries Thomas Cole (February 1, 1801 - February 11, 1848) was a 19th century American artist. He is regarded as the founder of the Hudson River School, an American art movement that flourished in the mid-19th century. Cole's Hudson River School, as well as his own work, was known for its realistic and detailed portrayal of American landscape and wilderness, which feature themes of romanticism and naturalism. In New York he sold three paintings to George W. Bruen, who financed a summer trip to the Hudson Valley where he visited the Catskill Mountain House and painted the ruins of Fort Putnam. Returning to New York he displayed three landscapes in the window of a bookstore; according to the New York Evening Post, this garnered Cole the attention of John Trumbull, Asher B. Durand, and William Dunlap. Among the paintings was a landscape called "View of Fort Ticonderoga from Gelyna". Trumbull was especially impressed with the work of the young artist and sought him out, bought one of his paintings, and put him into contact with a number of his wealthy friends including Robert Gilmor of Baltimore and Daniel Wadsworth of Hartford, who became important patrons of the artist. Cole was primarily a painter of landscapes, but he also painted allegorical works. The most famous of these are the five-part series, The Course of Empire, now in the collection of the New York Historical Society and the four-part The Voyage of Life. There are two versions of the latter, one at the National Gallery in Washington, D.C., the other at the Munson-Williams-Proctor Arts Institute in Utica, New York. Cole influenced his artistic peers, especially Asher B. Durand and Frederic Edwin Church, who studied with Cole from 1844 to 1846. Cole spent the years 1829 to 1832 and 1841-1842 abroad, mainly in England and Italy; in Florence he lived with the sculptor Horatio Greenough.  Related Paintings of Thomas Cole :. | scene from Last of the Mohicans (nn03) | Cross at Sunset | Dream of Arcadia (mk13) | the course of empire destruction | The Voyage of Life:Childhood (mk13) |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
h. c. etcherry

Fernard Leger
France.1881-1955